Ordförande

Jag vill få tacka alla som deltog på gårdagens stämma och bidrog till att hålla liv i föreningsdemokratin. På styrelsens vägnar vill jag även få tacka för förnyat förtroende och för glada tillrop under och efter stämman. Eftersom en hel del av våra medlemmar inte hade tillfälle att närvara på stämman väljer jag att lägga ut mitt anförande från stämman.

Visionsinledning – Stämman Lagunen 2025
Under 2024 och det som gått av 2025 har styrelsen lagt det mesta av vår tid på att tänka långsiktigt och att jobba med ekonomifrågor. Vi har stött och blött olika sätt att finansiera nödvändiga investeringar och underhållsbehov, utrett möjligheterna för att öka föreningens inkomster. Vi har också städat i vår ekonomi genom att plocka bort onödiga utgifter som tex dubblerade telecom avgifter, försäkringar och annat.
Vi har även assisterat hamnkaptenen i arbetet med att få på plats en underhållsplan för hamnen så både han och styrelsen får en bättre, mer förutsägbar struktur att jobba vidare efter. Styrelsen börjar bli rätt samkörda, och jag kan med stolthet säga att vi börjar få relativt bra koll på läget och den komplexitet och historik som är Lagunen.

Innan vi går vidare med dagordningen, vill jag ta några minuter och prata från hjärtat – som ordförande, som medlem och som en av många som lägger tid och engagemang på Lagunen.

Vi är en andelsförening. Det betyder att vi äger hamnen tillsammans, och det betyder också att vi bär ansvar tillsammans. Ansvar för hur det ser ut här, hur hamnen fungerar – och hur den ska vara i framtiden. Vi är i runda svängar 550 medlemmar som delar detta ansvaret.
Och det är därför vi har en styrelse. I en förening som vår kan inte varje enskild medlem vara deltagande i alla beslut. I stället måste några ha mandat att hålla ihop helheten. Att fatta beslut, också när de är tuffa. Vi har blivit valda av er – inte för att förvalta status quo, utan för att göra det som behövs för att Lagunen ska vara en attraktiv, trygg och fungerande hamn nu och i många år framöver.
Den sittande styrelsen står inför en rejäl utmaning. Våra bryggor är gamla. Det är inget nytt. Redan tidigare stämmor har beslutat att de behöver bytas ut – och vi i styrelsen har lagt mycket arbete på att närma oss frågan på ett klokt, hållbart och ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Två bryggor är redan utbytta, men de kvarstående är minst lika uttjänade.

Jag vet att det finns röster som säger: “kan vi inte bara laga dem?”, “det blir billigare”. Och jag måste vara helt ärlig: jag tror inte att de som säger så egentligen tror på det fullt ut. Det är nog mer ett uttryck för en högst rimlig oro för ökade kostnader. Kostnader som man inte vill vara del av att ta nu, utan hellre vill skjuta på framtida båtägare kanske när man själv har avslutat sitt båtliv.
Men att lappa och laga är varken billigare eller bättre. Och vi har inte längre den typ av ideell arbetskraft som fanns på 80-talet för att göra jobbet själva. Senast i veckan var det en lång artikel i Sydsvenskan om bristande engagemang och hotet mot de ideella föreningarnas existens. Att renovera våra bryggor är inte ett realistiskt alternativ.

En annan viktig förändring som påverkar oss alla är arrendet från Malmö stad. Det har länge varit lågt, men från och med 2023 förhandlade vi fram ett tufft avtal med kommunen där arrendet ska upp från ca 70 tusen till ca 1.4miljoner över en tioårsperiod. Detta i 2023 års penningvärde, vilket innebär – att som våra andelar – kommer arrendet att indexregleras. Rent praktiskt betyder det att arrendet för varje år kommer utgöra en allt större del av våra totala avgifter – oavsett om man är båtägare i en hyreshamn eller i Lagunen.
Det gör att skillnaderna i avgiftsnivåer mellan hamnarna minskar procentuellt – eftersom vi alla betalar liknande arrenden. Skillnaden är att vi i Lagunen har en insatsmodell – vi bidrar till att äga, och vi har som mål att, trots ökade arrenden, fortfarande ligga lägre i totala avgifter än hyreshamnarna.

Att hålla medlemsavgifterna så låga som möjligt har varit en del av premisserna i Andelshamnen Lagunen. Men det viktigaste är kanske inte bara avgiftens storlek – utan värdet av en plats i Lagunen. Styrelsens uppdrag är att leda detta värdeskapande, men vi alla är ansvariga för att hjälpas åt att förvalta detta på bästa möjliga sätt.

Vi vet att det finns en oro bland vissa medlemmar över att det är svårt att sälja sin plats. Det sägs att det beror på att avgifterna har ökat och att det blivit för dyrt – men det är kanske inte hela sanningen. Lagunen grundades 1982. Många av dagens andelsägare har varit med i decennier – några ända sedan starten. Det sker nu en naturlig generationsväxling. Och det är inte bara båtlivet som har förändrats – hela vår livsstil har.

De av er som sitter här och hade småbarn på 80 0ch 90 talet – minns ni hur det var när ni hade barn hemma? Det var oftast ni som föräldrar som bestämde vad familjen skulle göra på sommaren. Man valde båtsemester, husvagn eller stuga – och barnen följde med.
Idag ser det annorlunda ut. Många barns fritidsintressen styr hela familjens kalender. Fotbollscuper, ridläger, träningar – och det påverkar vilka val man gör. Båtlivet har fått hård konkurrens så det handlar alltså inte bara om ekonomi, utan om hur hela vardagen och prioriteringarna i familjer har förändrats. Det är därför inte konstigt att det just nu finns ett större utbud än efterfrågan på andelsplatser.

Men allt är inte mörkt! Malmö stad vill växa och bli en halvmiljonstad – och i samtal med stadens politiker har vi fått veta att tidigare planer på nya båthamnar vid Glasbrukskajen och i Nyhamnen har lagts ner. Det innebär att Lagunens läge och funktion blir ännu viktigare i framtiden där vi i styrelsen ser det som vårt ansvar att bygga ett Lagunen som är värt att investera i – och värt att vara kvar i. I detta ingår självklart fungerande bryggor.

Vad annat skapar värde? Jo, det gör goda faciliteter: fri parkering, tillgång till klubbhus, grillplatser, trivsel. Det gör också ekonomisk stabilitet, förutsägbarhet, och tydliga regler. När vi tar ut avgifter för brott mot hamnordningen, är det inte för att ’styrelsen vill dra in pengar på allt’ som vissa gillar att sladdra om på hamnplan – det är däremot ett av få styrmedel vi har för att skapa ordning och trygghet i hamnen. Dessa extra avgifter är inte primärt en inkomstkälla – det är en metod för att upprätthålla kvalitet och trivsel – och därmed värde för alla våra andelsägare.

Avslutningsvis: Vi i styrelsen gör detta arbetet ideellt. På vår fritid. Och vi gör det för att vi bryr oss. Men vi är helt beroende av att vi håller ihop som förening. Av att vi pratar öppet, sakligt och med respekt. Också när vi tycker olika. Jag känner mig prestigelös i min roll som ordförande. Jag – och hela styrelsen – är fullt beredda att kliva åt sidan om föreningen vill gå vidare i en annan riktning med någon som vill saker för Lagunen som passar era åsikter bättre. Men vi måste vara ärliga med en sak:

Ni kan välja bort den här styrelsen. Men ni kan inte välja bort styrelsens uppgifter och ansvar.

Så mitt hopp idag är att vi lyfter blicken tillsammans. Att vi ser vad Lagunen kan vara – inte bara vad den en gång var. Och att vi inte bara pratar om vad det kostar – utan att vi tillsammans pratar mer om Andelshamnens sanna värde.

Tack för ordet och välkommen till ett nytt båt år i vår underbara hamn!

Runar Åsly – Ordförande Andelshamnen Lagunen

Våren närmar sig – dags för förberedelser

Dagarna blir längre och säsongen står för dörren. Vi i styrelsen har börjat förbereda oss inför den kommande årsstämman i april, där vi hoppas att så många medlemmar som möjligt deltar. Jag erkänner att tidigare stämmor har varit långdragna och ibland sega tillställningar. Trots viss förbättring har vi fortfarande dragit ut på tiden längre än nödvändigt. I år ser det dock ut som att vi kan genomföra en mer effektiv stämma, då vi har färre motioner från medlemmarna och betydligt färre propositioner från styrelsen. 😉

Det betyder dock inte att stämman är mindre viktig. Ett av de stora ämnena som kommer att diskuteras är finansieringen av det pågående bryggbytesprojektet, där mycket har hänt, och framför allt flera av förutsättningarna har förtydligats sedan vi startade. Man kan säga att sättet vi valde att jobba med första bytet har varit fördelaktigt då det klargjort en del saker som vi nu har möjlighet att korrigera för att hitta en optimal lösning när vi går vidare. 

Finansiering av bryggbyte

En kort sammanfattning: Vår ursprungliga plan att ta in en extra avgift till en bryggfond fick vi släppa eftersom det skulle innebära en stor skattebelastning i form av moms och bolagsskatt. Samma sak skulle gälla om vi fonderade intäkterna från ställplatsen, vilket tidigare röstades ner på stämman. Den mest förmånliga lösningen som kvarstår är att finansiera projektet genom ett banklån.

Efter ett omfattande arbete av Patrik Lilja och Ulf Löfberg är vi nu i dialog med en bank som har gett oss ett positivt förhandsbesked, vilket vi planerar att arbeta vidare med. Styrelsen anser att detta är den mest rättvisa och hållbara modellen för medlemmarna, då kostnaden sprids ut över tid istället för att belasta medlemmarna vid ett enstaka tillfälle.

Samtidigt jobbar bryggruppen vidare med att ta fram kalkyler och en plan för nästa etapp av bytet. Vår ambition som vi arbetar utifrån är att genomföra projektet i två steg, där den första etappen ska vara klar till säsongen 2026. För att klara detta är det dock många bitar som ska falla på plats och som vi behöver dra i samtidigt. 

Finansiering genom ställplatsen

”Men lån kostar ju pengar?” tänker du kanske – och det är en rimlig tanke. Planen är att lånen ska betalas av genom intäkter från ställplatsen. För att öka intäkterna har vi under längre tid diskuterat en utökning av antalet ställplatser genom att arrendera mer mark söderut.

Detta har dragit ut på tiden av flera skäl. Dels har vi avvaktat arrendeförhandlingarna, och dels har det förekommit missförstånd kring vilken yta vi menade i dialogen med kommunen. Nu är dock samtalen igång!

Ytterligare en utmaning är att fler ställplatser kräver större kapacitet för duschar och toaletter. Att bygga en ny byggnad för detta har bedömts som för kostsamt och riskerar att försena bryggutbytet. Istället planerar vi att bygga om det befintliga duschutrymmet för att möta det utökade behovet. Detta innebär att bastun tas bort, vilket styrelsen anser är en acceptabel kompromiss då bastun används av få medan fler toaletter och duschar gagnar samtliga medlemmar och bidrar till ökade intäkter.

Rivning av kappseglingsklubbens starttorn

En emotionell händelse är den kommande rivningen av kappseglingsklubbens starttorn. Tornet är i så pass dåligt skick att det utgör en säkerhetsrisk. Eftersom seglarna inte längre använder det som tidigare, har styrelsen beslutat att det ska rivas snarare än renoveras. Detta kommer att ske inom de närmsta veckorna – ett landmärke går i graven.

Segeltrimskväll 12 mars

Seglarna är duktiga på att skapa aktiviteter i hamnen och jag vill passa på att uppmärksamma en segeltrimskväll onsdagen den 12/3. Det är inte bara för kappseglare, utan för alla som är nyfikna på hur man får sin segelbåt att röra sig bättre. Kvällen kommer att ge praktiska tips om hur du kan optimera båtens trim för ökad komfort, säkerhet och effektivitet. Mer information finns på kappseglingsklubbens och båtsällskapets Facebooksidor.

Avslutning

Jag vill passa på att önska alla medlemmar en god försäsong! Jag hoppas att denna genomgång har gett en bra överblick och att ni blir nyfikna på att delta i årsstämman. Jag har fullt upp med att få min egen båt klar inför säsongen och kommer att vara mycket i hamnen framöver. Ser du mig vid klubbhuset – tveka inte att komma fram och snacka!

Mvh, Runar

Jag är uppvuxen med segelbåt. När jag var 11 år  köpte mina föräldrar en 30- fotare för att testa om segling var vår grej. Det var det, och efter ett par säsonger började det planeras för större båt. Valet blev svenskt och från Arvikas djupa skogar hämtade vi hem en riktig bjässe – en Comfortina på 38 fot. Båten anlände våren -87 och stod ett år hemma i trädgården, medan min far och jag byggde. Min mamma bidrog även hon med träsniderier till olika delar av interiören.

När vi äntligen sjösatte seglade hon fantastiskt. Och vilken stor 38-fotare hon var! 350 bred, hela 30 cm bredare än Diva 39’orna vi fightades med på klubbseglingarna. Snabbseglare OCH rymlig bobåt – kunde det bli bättre?! Mina föräldrar seglade mycket och pappa var mycket stolt av Comfortinan. Därför tog det honom hårt den sommaren han för första gången ombads av en dansk hamnkapten att lägga båten bland de andra småbåtarna… En ny era av båtar hade lanserats och de var bredare och med mer volym, vilket fick våran linjesköna 38 fotare att se liten ut i jämförelse. 

Varför berättar jag denna lilla anekdot? 

För att utvecklingen går framåt. Skärgårdskryssare och snipor hör dåtiden till. Vi, eller snarare våra båtar,  har helt enkelt blivit fetare. Det ger oss nya utmaningar i en hamn som är anlagd för mer än 40 år sedan. Nu när vi har påbörjat arbete med att uppgradera och byta ut våra bryggor har vi i styrelsen och  bryggruppen ifrågasatts av vissa för att vi handlat upp en lösning som inte passar de båtar som ligger där, eller i alla fall inte kommer fungera när vi ska byta övriga bryggor i hamnen.

”Min båt är 3.5 meter bred – hur ska jag få plats när cc-avståndet mellan bommarna är 3.5m!?! Så var det inte alls innan!! Då kunde jag klämma mig in mellan pålarna!”

Kommentaren är fiktiv, men både hamnens personal, styrelsen och bryggruppen har hört argumentet i olika varianter innan.  Problemet är att det är ett feltänk. 

I Lagunen har vi sen hamnen etablerades förtöjd med akterpålar. Dessa pålarna är slagna i kalkberget som ligger under gyttjan i hamnen. Över tid har vissa balkar bytts ut och nya slagits ner ungefär på samma platser som innan. Denna lösning innebär två saker:

1. Även om det är järnvägsräls eller liknande balkar, så är det över 4-5 meter balklängd som står över botten. Det innebär att balkarna fjädrar av en del. 
2. Balkarna slås inte med hög precision och där det har slagits en balk innan går det inte att slå en ny, utan den nya balken måste slås några cm från den förra. Detta i sin tur innebär att platserna i Lagunen kan variera. En 3.50 plats kan således vara både 3.40 och  3.60.

Så som vi anger platsernas storlek i Lagunen, så har vi alltid talat om CC-mått. Det vill säga mellan centrum av röret runt pålarna. Platsens bredd är en angivelse av just platsens bredd och inte av maxplats för den båt som kan ligga inom platsen. Det är således inget fel på varken styrelsen eller bryggruppen i relation till de nya bryggorna. Däremot har införande av y-bommar exponerat ett problem som vi haft ett bra tag nu: Många av våra båtar är för breda för de platser de ligger på.  Att det går att få in en 350 båt i en 350 plats genom att trycka isär pålarna så båten slinker in betyder inte att båten passar i platsen. “Ja men det funkar i dag!” tänker vissa av er. Absolut – därför att din båtgranne har en båt som är smalare än den maximala bredden som platsen är anpassad för. Det är egentligen rätt uppenbart – om cc måttet är lika med båtens bredd och det samma gäller för alla båtar som ligger på en brygga kommer det inte bli plats med  fendrar och utrymme för båtarna att röras sig fritt.

Många hamnar har tydliga regler för vilken bredd båtarna får ha för respektive båtplats. Något sånt har vi historiskt inte tagit fram för Lagunen, men en snabb googling  verkar visa en praxis där båtar över 7 meter max får vara CC mått minus 30 cm,  medan mindre båtar ofta har cc mått minus 25cm.

I Lagunen har vi följande bredder på våra platser:

2,5×7 2,5×8 2,6X

3×93, 2×9 3,5×10 3,5×11

4×11 4×12 4×13 4,5×13 4,5×14 4,5×16

5×14 5×15 5×13

6×12

Hur vi ska hantera detta framöver är en utmaning för Hamnkapten och oss i styrelsen att kika på. Det ligger väl lite i korten att vi framöver kommer ställa krav på maxbredd för båt vid försäljning av nya platser, men vi har i dag inga riktiga verktyg för att hantera befintliga båtar i befintliga platser. Men en sak är rätt uppenbar: Om din båt inte passar i den plats du har köpt, är det inte hamnen det är fel på. En båt som inte är anpassat för sin plats riskerar skadas, men även skada närliggande båtar och hamnens anläggningar. Om du vet du har en båt som är för stor för din plats, kontakta Pia på kansliet och ställ dig i byteskö för större plats. Kanske kan Pia till och med vara behjälplig med att ombesörja ett byte till en plats som tillfälligt står tom.

“Men varför gjorde ni inte större platser på G och F bryggan när dom byttes?!!”

Väl… Bryggorna har ju den längden de har, så att utöka storleken på platserna hade inneburit att göra färre platser, vilket för F bryggan inte sågs som ett alternativ. För G bryggan däremot medförde flytten att vi kunde förlänga den något. Ursprungstanken där var att utöka antalet platser, men istället valde vi att utöka bryggans 2.50m platser till 2.60. Detta gjordes som goodwill då platsen fanns tillgänglig och kommer inte påverka befintliga ägare. Däremot kommer Andelshamnen sälja ytterligare andelar när platser på G bryggan säljs vidare. När det gäller den vidare utveckling av hamnen och de bryggbyten vi står inför k a n en tanke för att anpassa oss till verkligheten vara att hamnen köper tillbaka platser som läggs ut till försäljning för att ge möjlighet att bredda de platser vi kommer att erbjuda. Men det är ett framtida scenario som framtida bryggrupp ska få fundera över.
Jag hoppas detta ger alla som har åsikter om bryggor och utrymme en tydligare bild av hur hamnkaptenen och vi i styrelsen resonerar. Om något är oklart, om du har goda förslag, eller om du vi ge ros eller ris, maila oss via kansli@lagunen.nu eller prata med oss i styrelsen när vi är i hamnen.

Och det är varning om höga vattenstånd. Det ligger en del båtar på vinterbryggan med undermåliga förtöjningar. Se till att din båt är ordentligt förtöjd inför vintern. Har du inte varit där på ett tag – åk dit och säkra. Jag börjar bli trött på att tjata om detta nu. Så för att göra allt tydligt – vi kommer kräva ersättning från alla skador på bryggor och fast egendom som dåligt förtöjda båtar orsakar.

Inför nästa säsong kommer det komma tydliga, otvetydiga regler för förtöjningarna.

…och plötsligt var det sommar och semestertid!

Kära medlemmar i Lagunen!

Tiden flyger iväg och fast sommarvärmen inte riktigt anlänt än, så har det varit säsong för rätt många av oss en längre tid. Med tanke på hur världen ser ut, så är det riktigt skönt att komma ut på Sundet och stänga av omvärlden ibland. Bort från bekymmer och krav och en omvärld som känns mer och mer knäpp.

Jag har i tidigare brev försökt sätta en agenda för vad jag och styrelsen vill att Lagunen ska representera. Jag har pratat om gemenskap, delat ansvar och en välskött hamn med bra faciliteter. För att nå dit måste vi ibland göra saker som inte alla gillar, eller som någon upplever som negativ förändring. El-frågan har varit en sådan fråga, och visst – det finns nimmare tekniska lösningar än det vi valde, men till den kostnadsram som projektet har genomförts inom är vi, och till synes en stor andel av er som er medlemmar, riktigt nöjda.

Nu när säsongen dragit igång går vi över i en ny fas där det börjar hända nya saker. Dessa förändringar leder till att kansliet måste påminna om en del (självklara) saker. En del av dessa är rätt enkla grejer som även går att läsa i hamnordningen. Jag har fått lite feedback – båda direkt, men även via den officiella Facebooksidan att en del upplever dessa påminnelser och krav som något som gör Lagunen “negativt” och odlar rädsla för att göra fel. 

Detta är såklart inte syftet med våra regler. Jag är gammal officer, med allt vad det innebär. Många tror att man som officer gillar regler och ordrar för reglarnas skuld. Så är inte fallet, utan jag fick tidigt lära mig att lyssna efter “chefens intention”. Det vill säga – vad är SYFTET med en viss regel eller order som gavs. Ibland ändrade förutsättningar sig, vilket gjorde att en given order kändes knasig. Det fanns då utrymme för att agera att böja lite på reglerna och agera annorlunda, dock alltid i linje med den ursprungliga orderns syfte.. 

I Lagunen är vi ca 550 medlemmar. Värdet och synen på våra ögonstenar, samt den nautiska kompetens vi besitter skiljer sig enormt inom gruppen. Vår hamnordning är till för att hjälpa till med att sätta en lägsta nivå som alla ska leva upp till. Detta för att vi till viss mån är kollektivt ansvarig för våra bryggor och våra båtar. Vad hjälper det om jag förtöjer enligt alla konstens regler och tar gott hand om min investering, om min båtgranne slarvar med felaktiga förtöjningar och dåligt sjömanskap. Hamnordningen, och de påföljder som Hamnkaptenen disponerar för brott mot den, är även ett sätt för styrelsen och kansli att intervener mot tjafs mellan medlemmar. Om ni är missnöjda med grannens förtöjningar kan ni nu i lugn och ro adressera dessa med hänvisning till styrelse och kansli. Det kan vi ta. Att vissa av reglarna, tex felaktigt placerad märke inte spelar någon roll för dig, innebär inte att det är oviktigt för någon annan. Kravet om märkning på styrbord sida (Stb för – bb akter om man lägger till med akter inn.) är för att underlätta för de som ska kontrollera märkena för att se att rätt båt ligger på rätt plats. Detta blir mindre effektivt om märken sitter lite överallt.

Om vi så ser på syftet med de regler vi har i Lagunen, så är de framtagna för att på ett så bra sätt som möjligt ta hand om gemensam och privat egendom på ett så vettigt sätt som möjligt. Över 40 år har Hamnordningen ändrats och skrivits om ett antal gånger – så även stadgarna. En sak jag önskar mig av oss alla som medlemmar är att vi blir duktigare på att se till SYFTET med våra regler, snarare än att använda felaktigheter eller inkonsekvenser i dom för att skaffa oss fördelar, leta fel, eller kverulera. INGEN i varken styrelse eller kansli har ett oförlöst maktbehov som ska gödas genom att ställa till det och djävlas på ren skånska med hamnens medlemmar. 

Med det sagt. Det finns mycket att jobba med när det gäller förtöjningar i Lagunen…

Att som båtägare sträva efter att allt ska vara shipshape, kan ses på som vissa som någon slags förlegat fåfänga. Jag ser på det som en del av att vara en ansvarsfull skeppare och att visa respekt för den miljön man vistas i. Att ha ordning på sig själv och sin båt är viktigt när det oförutsedda händer. Det är gott sjömanskap helt enkelt. Den amerikanska andra världskrigs amiralen och chef för alla USAs sjöstridskrafter lär ha sagt: “Kännetecknet för en god sjöman är att han aldrig sätter sig i en situation som kräver gott sjömanskap!” Det tycker jag var rätt klokt sagt.

Jag vill ta tillfälle i akt och önska alla Lagunens medlemmar och hyresgäster en glad midsommar och en underbar sommar. Förhoppningsvis ser jag er mer på sundet och mindre i hamn. Den tid vi är i hamn  – låt oss hjälpas åt att ta hand om den och se till att alla våra medlemmar och gäster tillsammans kan trivas och njuta av sommaren i vår egen oas. 

Glad midsommar!

För styrelsen, 

Runar Åsly, Ordförande.